Som femtonåring åkte jag för att plugga ett år i USA. Jag bodde hos en alldeles underbar familj som verkligen blev till min familj. Mamman var av portugisiskt-grekiskt ursprung och pappan hade rötter i Tyskland och England och möjligen fanns där någon liten svensk gen också.
Jag hade hört så mycket innan om den bedrövliga maten i USA, feta människor som åt chips och läsk till middag. De åkte överdimensionerad bil till hamburgerkedjan, tryckte i sig en hink av det flottigaste mest kemikaliestinna, och tog sedan bilen hem igen till tv:n.
OK, det där med bilen stämde rätt bra faktiskt. Men i övrigt var det ett av mina bästa matår! Vilket massivt haktapp första gången vi åkte och handlade. Alla grönsaker, så många varianter, så fina! På en vanlig affär! En detaljbild som fastnat är bifftomater som verkligen doftade, så där som hemodlade. Och köttet, alla olika styckningsdetaljer! Och mom och dad i min familj som lagade fantastiska rätter. Clam chowder, bönor kokta från grunden, vindaloo, krabbfylld kyckling, enchiladas, gizzards and greens, en stroganoff som var något heeelt annan än det där korveländet… Därtill alla restauranger med riktigt bra mat som fanns tillgängliga de dagar någon egen matlagning inte hanns med.
Min lokala kedjebutik hemma i den välmående förorten i Mellansverige vissnade ihop till ett ledsamt skämt. Hade vi kanske brödköer också hemma i Sverige? Det kändes nästan så. Jag kände mig på riktigt lurad. Och då ska ändå sägas att jag kommer från ett väldigt matintresserat hem. Men det var ju mycket tack vare kolonilott, små invandrarbutiker och stort matkunnande vi åt så pass bra. Jo jag vet, det finns verkligen mycket ren skitmat i USA och många, framför allt fattiga, äter uselt. Men nog tusan nyanserades den nidbild av amerikansk mat som så många svenskar bröstat sig med, likaväl som den uppblåsta bilden av hur bra svensk mat var. Det stämde helt enkelt inte alls med vad jag upplevde.
I USA fanns också snabbmat på ett vis som absolut inte fanns tillgängligt i Sverige. Både flottigt elände, ibland äckelgott och ibland mest bara bukfylla, och himla god och bra snabbmat som faktiskt fyllde sin plats i livet på ett alldeles strålande vis. Mat som var snabb, smakrik, flottig in a good way, och ett bra jäkla mycket bättre alternativ än en fattig mikrad Billy´s eller nån dum risifrutti efter skolan.
En rätt vi åt ibland var chimichangas från lokala mexikanska haket, friterade fyllda tortillabröd med generösa mängder sås och sallad till. Flottigt, ostigt, hett och alldeles fantastiskt gott!
Kimchi är bland det godaste jag vet och snudd på att jag kan säga detsamma om chimichangas. Jag slog ihop de båda till snabbmat av bästa sort, hemmavarianten. Perfekt att ha förberett till den gång man sitter där i soffan och knappt orkar laga mat men ändå bara måste ha något ordentligt att slafsa i sig. När hungern väl sätter in går det blixtsnabbt att montera ihop och fritera.
Vilket är ditt bästa hemmasnabbmatslafs? Gå gärna in och på Feeders Facebooksida och tipsa oss och andra!
Ingredienser
Kimchigryta
700 g fläskkarré
2 msk gochujang, koreansk chilibönpasta
2 dl hackad kimchi, gärna syrlig
1 dl kimchispad
Vatten så det nätt och jämnt täcker
1/2 dl majsolja
1/2 tsk sesamolja
Grytan går lätt att dubbla för att frysa in och ta fram vid behov.
Kimchichangas
Kimchigryta
Kimchi
Tortillabröd, valfri storlek, majs eller vete beroende på vad du tycker mest om. Hemgjord om du vill men det är inte vad jag väljer en seg soffkväll.
Cheddarost, gärna processad så den smälter bra
Olja till fritering
Till servering
Majonnäs, förslagsvis färdig japansk av märket Kewpie
Chilisås, sriracha blir toppen
Färsk koriander eller en enkel koriandersås
Skivad grön chili
Skivad salladslök
Strimlad isbergssallad
Gör så här
Kimchigryta
1. Skär köttet i tärningar. Hetta upp olja i en gryta, helst gjutjärn men åtminstone med tjock botten. Ge köttet stekyta på maxvärme. Eventuellt kan man behöva steka köttet i omgångar, särskilt om man dubblar satsen. Lägger man i för mycket på en gång riskerar grytan att kylas ner och köttet att släppa vätska och koka istället, och då missar du den fina smaken från stekytan.
2. Tillsätt gochujang och rör runt. Grovhacka kimchi och tillsätt, och häll över spadet och vatten så det alldeles precis täcker köttet. Salta lätt.
3. Låt småputtra på lägsta värme under kanske 3 timmar. Titta till ibland så det inte kokat torrt i förti, fyll på en liten skvätt vatten till i så fall. Skaka också av efter ett par timmar. Kanske vill du tillsätta mer salt eller gochujang? Koka tills köttet börjar gå att mosa med sleven. Då tar du av locket och höjer värmen lite för att reducera vätskan. Ta av spisen och mosa när köttet är tillräckligt mjukt. Låt pulled pork vara en ledstjärna, något liknande vill du uppnå. Tillsätt sesamoljan och rör runt. Smaka av igen och justera smaksättning vid behov.
4. Låt svalna och montera sedan ihop i tortillabröd direkt eller frys in i småförpackningar till senare.
Kimchichangas
1. Montera ihop en kimchichanga i taget. Beroende på storlek på brödet lägger du i olika mängd gryta i ena änden av brödet, lite kimchi och riven cheddarost ovanpå, och rullar och försluter som en burrito. Jag använder lite lätt vispat ägg som jag penslar kanterna av tortillan med för att kunna försluta säkrare. Se film nedan för proportioner och teknik.
2. Fritera på mellanhög temperatur, hetare olja om du valt att utgå ifrån mindre bröd. Innanmätet ska blir varmt och brödet ska blir gyllenfrasigt.
3. Strimla isbergssallad och lägg i en serveringsskål. Lägg en kimchichanga ovanpå. Ringla chilisås, majonnäs och eventuell koriandersås över, helst på det där snabbmatsnygga viset. Strössla över koriander, gröna chiliringar, salladslök eller vad du nu föredrar till. Kall dryck och ett stort flottigt leende.