Italiensk gryta på tupp

Det här skulle egentligen bli en snabb bloggpost om gryta på tupp, men det visade sig att jag var tvungen att pladdra lite också. Så vi börjar med pladdret, sen kommer det mer om maten.

Pladder

Jag befinner mig i södra Hälsingland och varenda människa i landskapet lever nog just nu med en obehaglig känsla av panik i bröstet. Människan är nog skapligt genetiskt programmerad att vara livrädd för skogsbränder. Uppe i Ljusdal är det så klart värst och det går fanimej inte en minut utan att jag tänker på dem. Människor lämnar sina hem utan att veta om de ska få återse dem igen. Jag kan nog inte föreställa mig känslan.

Man sluter ändå upp här. Affärer har backar där man kan lämna mat och annat till hjältarna som bekämpar bränderna. Tusentals frivilliga står i kö för att få hjälpa till. Ja man sluter upp. Det är allvar nu.

Igår kring lunch gick larm till räddningstjänsten om en skogsbrand i Kilaforsskogen. Platsen för branden ligger bara en mil från vår stuga och emellan är det bara skog. Panikkänslan var högst påtaglig. Jag satt och kollade efter uppdateringar av läget hela dagen och slutligen kom information om att branden var under kontroll. Den här gången. Men lättnaden var ändå obeskrivligt skön.

Det behövs så satans lite nu för att det ska börja brinna. Skogarna här uppe är stora och tyvärr kan det hinna brinna ett tag innan någon upptäcker det. Vi ska vara ohyggligt tacksamma för alla brandflyg som cirklar i luften och letar rökpelare.

Jag har tidigare i sommar grillat en jäkla massa och tagit bilder. Allt har funnits där för att skriva blogginlägg. Men nej, jag tänker fan inte skriva om grillning nu. Visst fasen kan man grilla om man vet vad man håller på med och inte chansar det allra minsta, men jag tycker ändå det är onödigt. Jag grillar i alla fall inte nu och jag tänker inte uppmana någon annan att göra det heller. Grilltiderna kommer tillbaka, en nedbrunnen by gör säkert det också men det tar längre tid och är inte värt det. Det är bättre att inte chansa det minsta.

Nej, vi lagar annan mat istället.

Tupp från Herte

Jag fick en förfrågan på Facebook om jag möjligen ville ha fyra tuppar. Föder man upp höns så kläcks det så klart en del tuppar också, och att ha för många tuppar i en hönsgård brukar inte vara någon god idé. Istället för att göra sig av med tupparna på annat sätt så tänkte min nyfunna bekanta att hon kanske kunde ge dem till mig istället så de blev mat. Jag älskar det.

Så hem kom jag med en flyttkartong med fyra dvärgtuppar i. De dog snabbt och smärtfritt och barnen fick också vara med och se på. Jag tycker det är viktigt att barnen lär sig varifrån mat kommer och att man ska ha respekt för allt levande. Ska man döda ett djur så ska det gå fort.

Dvärgtuppar är små så det är inte jättemycket mat på dem. Jag struntade i att plocka dem och tog istället bara ut bröst och lårkött. Nu ska här lagas gryta på tupp.

Har du inga dvärgtuppar, för chansen är nog rätt liten att du har det, så kan du använda kycklingdelar istället. De här djuren som fått röra på sig lite och är av annan ras smakar klart bättre än broilerfågel, men man får helt enkelt ta vad man kan få tag på. Det är nog alldeles utmärkt med skogsfågel också.

Gör så här

1. Salta och peppra fågelköttet och stek yta på det i en stekpanna med olivolja. Lägg sedan undan.
2. Salta auberginebitarna ordentligt och lägg dem i ett durkslag att rinna av. Stek dem sedan i massor av olivolja så de får fin yta. Ställ undan.
3. Hetta upp mer olivolja i en gryta och fräs lök och vitlök. Tillsätt efter ett tag tomatpurén och fräs vidare i fem minuter.
4. Häll på vin och reducera ner tills det nästan är torrt. Tillsätt då krossade tomater, lagerblad, buljongtärning och örterna. Låt puttra på svag värme i en timma.
5. Tillsätt olivtapenade, fågelköttet, auberginebitarna, bönor och paprika. Låt puttra i ytterligare 30 minuter.
6. Smaka av med salt, svartpeppar och honung.
7. Servera med kokt potatis och ett kraftig vin.