Nåt halvår in i det här med matbloggande är det bara att konstatera: Jag kan fasen inte skriva recept! Men det är inte mig det är fel på, det är bara inte en görbar uppgift. (Herregud, nu försökte autokorr få mig att skriva ”görbra” också.)
Det går knappt att ange någonting alls annat än skenbart precist! Om man inte mäter exakt volym på avokadokött snarare än skriver ”en avokado”, och anger torrvikt och scoville på chilin och… etc osv. Ett jäkla bök för både mig och dig alltså. Och jag vet ju ingenting om smaken på din kryddpeppar – deluxpeppar nyligen direktimporterad eller nåt gammalt vällagrat skåpspöke? Hur ska jag då kunna veta hur mycket din gryta behöver för att smaka som tänkt?
Och så tiden som behövs, t ex för en fläsksida att bli till en smältande mör porchetta. Tja, hur stor grill har du, hur het är den, hur kallt är det i luften, hur är köttkvaliteten och hur vill du ha ditt kött? Här talar vi 2-10 timmar, give or take. Och är det viktigast för dig att porchettan blir perfekt eller behöver du mest bekräftelse att det inte är så himla svårt ändå så du vågar testa?
För precision kanske inte ens är det som behövs i alla lägen, för alla personer. Ska jag förmedla inspiration och andemeningen i ett recept, ska jag försöka säkerställa att din gryta smakar exakt som min, eller ska jag kanske stötta att våga laga något som kan verka för krångligt? Om ni läsare bara kunde se till att ha exakt samma behov tack, that would be great.
Jag vet ju inte heller din smak och dina preferenser. Jag gillar t ex hög syra men är väldigt känslig för sötma och så är jag överkänslig för vissa bismaker. Det avgör vilken smakbalans jag tycker blir perfekt i en rätt.
Och sen det där med ingredienserna, vad som ens går att få tag på och hur annat kan ersätta… Jo, just den där pepparn från just den där dalen kanske blir sååå mycket bättre. Men din affär bor inte bredvid min affär och det får liksom vara nån måtta med vad som är rimligt att förvänta sig att folk ska leta upp i ingrediensväg. Samtidigt som ett recept ibland tappar hela sitt existensberättigande utan just den där specialingrediensen, och det är ju faktiskt sånt jag verkligen gillar, specialingredienser.
Och därtill hur jag själv lagar mat… Jag mäter sällan, jag provsmakar, jag klämmer och känner. Jag har aldrig i 47 gram koriander i 2×3 mm bitar. Jag har i några kvistar, en näve, men jag provsmakar innan så jag vet om den är kraftig i smaken eller klen.
Sen ska receptet inte se avskräckande krångligt ut heller. Utförligt och klargörande men ingen orkar ju scrolla en km av å ena sidan, å andra sidan.
Det går helt enkelt inte ihop. Men jag gör så gott jag kan bara. Och så hoppas jag att ni säger till om nåt är obegripligt eller inte funkar.
Och jag hoppas verkligen att ni inte slaviskt följer mina eller för den delen andras recept utan helt respektlöst moddar dem bäst ni behagar, efter egen smak och omdöme. Då blir det bäst. Det viktiga är väl ändå hur maten smakar för den som äter, inte att nåt blir ”rätt”.
/Mia