Hindbeh, stekt cikoria och lök

När jag växte upp brukade mamma plocka tidiga maskrosblad, koka dem och servera med mycket olivolja, citron och salt. Det var bland det absolut godaste jag visste! Det smakade vår, nu blir allt varmt och soligt! Det smakar fortfarande vår för mig, och alla former av cikoria spelar på samma nostalgisträng. Därför är det lite svårt att veta hur det smakar för nån som inte alls har samma minnen och associationer inflätade bland smaklökarna. Men jag gissar att den här rätten på cikoria och lök smakar alldeles utmärkt oavsett. Lätt beska blad, karamelliserad lök, citron… Och så ett gott bröd till det.

Det finns en massa liknande rätter av cikoria och maskros, beska blad som kommer tidigt på våren, särskilt i länderna runt medelhavet verkar det vara vanligt. Mamma hade lärt sig sin maskrossallad av nån grekisk vän. Just den här varianten av cikoria och karamelliserad lök är vanlig i Libanon.

Cikoria eller maskros?

Det finns även en massa olika varianter av cikoria att välja mellan. Helst använder jag catalogna som ofta säljs under namnet hindbeh i orientbutiker. Och det går utmärkt att använda fina fräscha blad av maskros till detta. Helst alldeles nyutvuxna men som ändå har hunnit bli stora.

Normalt använder jag förresten gul lök i salladen, mest eftersom den helt enkelt ser lite aptitligare ut karamelliserad. Men eftersom jag hade en massa fin rödlök så fick det bli så här.

Hantera beska

Möjligen kan rätten vara svår om man är känslig för beska för det är ett stråk av beska i den, och det ska det vara. Men lite olika kraftigt beroende på vilka blad man väljer. När man kramar ur vätska efter kokning blir man av med en del av beskan, sälta och fett mildrar också och tillagningen mjukar upp smaken. Om man på det kompletterar med bröd eller kanske en gräddig ostig pasta… Ni fattar, balans.

Vi har flera andra recept med cikoria på bloggen, rå eller tillagad och av verkligen helt olika karaktär. Några favoriter är dessa:

• Puntarelle med citron och sardeller
• Risotto radicchio med gorgonzola och valnötter
• Gråärtor med cikoria, bröd och kallpressad rapsolja
• Paj med radicchio

Gör så här

1. Tvätta cikorian och låt rinna av. Använder du maskros så är det ännu lite mer noggrann tvätt som gäller. Koka upp ordentligt med saltat vatten i en stor kastrull. Lägg i cikorian och tryck ner den under vattenytan. Koka i runt fem minuter tills bladen mjuknat. Häll av kokvattnet och låt bladen rinna av och svalna. Kläm ur överflödig vätska genom att krama bladknippet med händerna. Hacka cikorian grovt. Jag låter bitarna vara 3-4 cm långa.
2. Skär löken i strimlor. Hetta upp oljan i en stor panna. Stek löken under omrörning på medelvärme tills den är karamelliserat gyllene. Jag tänker inte skriva ut nån tid utan det handlar dels om tålamod och dels om hur man föredrar sin stekta lök, men sikta gärna på tydligt karamelliserat. Jag stekte löken på fotot runt en kvart, lite i underkant pga tidspress.
3. Ta ur hälften av den stekta löken ur pannan, och blanda ner de hackade bladen med den kvarvarande hälften lök. Stek på lägre värme under några minuter och fortsatt omrörning. Salta och peppra efter smak.
4. Lägg upp salladen på ett serveringsfat och toppa med resten av löken. Blaska gärna över lite extra olivolja. Halvera citronen. Skär halva i skivor och arrangera fint på fatet. Använd andra halvan till att klämma juice över salladen. I min familj tycker vi olika om hur syrlig maten bör vara, så var och en pressar över så mycket citron de önskar.
5. Servera salladen varm eller kall, den är jättegod oavsett. Helst äter jag den här salladen som lätt ensamrätt med gott bröd och kanske en bit fetaost, eller så får den samsas på bordet med flera rätter. Särskilt om man tar i lite extra med citron så blir det ett perfekt tillbehör till gräddiga rätter eller grillad kyckling.