Gråärter som förr

Då och då under min uppväxt har äldre släktingar, framför allt mamma och farmor, pratat om gråärter som man åt förr. Pelusker som mamma säger. Jag är väldigt fascinerad av det där, att lära mig om vad mina släktingar åt förr i tiden, både nu levande släktingar och ännu längre bak. Mitt sätt att begripa livet antar jag, utifrån ett odlings- och matperspektiv. Mycket sådan mat har jag kunnat återskapa med hjälp av muntliga beskrivningar och recept jag hittat i receptsamlingar från hembygdsföreningar, och så googlingar så klart. Annat har jag gått bet på eftersom tillräcklig beskrivning saknats eller råvaror inte gått att få tag på, och därför så klart varit extra sugen på, som gråärter. Tills nu!

I somras åkte jag till Riga med familjen. Vi skrotade mest runt och tittade på vackra byggnader utan några högre sightseeingambitioner. Och så besökte vi den stora matmarknaden som ligger i ett antal hangarliknande byggnader. Vilket underbart ställe!! En massa fantastiska grönsaker, inläggningar och mejeriprodukter i mängder, en enorm variation av fisk och olika sorters rom, charkprodukter, bakverk… Ett helt underbart ställe som jag bara måste besöka igen.

Där bland allt det underbara fanns även gråärter. Gråärter!! Äntligen! Som mörka kikärtor såg de ut, torra och lite skrynkliga. Jag köpte så klart med mig en rejäl påse men ångrade redan första gången jag smakade att jag inte köpt ännu mer. Jäklar så goda de är! Faktiskt lika bra som jag fantiserat ihop utifrån hur släktingarna berättat. Och första gången jag smakade, det var faktiskt redan på väg från matmarknaden mot båten, på en liten restaurang vi stannade till vid för lunch.

Det har inte varit helt lätt att hitta gamla svenska recept. Jag har fått berättat och även läst att ärtorna dels använts i form av mjöl till bröd, dels kokats hela. Vad jag förstår har det inte rört sig om så värst avancerade anrättningar, men det hade ändå varit roligt att veta mer om hur de faktiskt lagades till och ta del av gamla recept. Avstampet för rätten i det här inlägget är huvudsakligen den rätt jag åt i Riga.

Under mitt sökande så har jag pratat med andra mat- och trädgårdsintresserade och fått en massa tips. Och alldeles nyligen fick jag tom en påse frön av hälsinge gråärt, små och mörka, den sort min farmor växte upp på! Fröna fick jag av otroligt trevliga, kunniga och hjälpsamma Rebecca Saari som tidigare hjälpt mig komma igång med surdegsbakande. Blev glad intill tårar! I höst räknar jag med en första liten skörd, med rejäl tur tillräckligt stor för att jag ska kunna provsmaka lite och inte enbart spara som utsäde. Men annars blir det kommande år. Då får jag äntligen smaka vad min farmor åt under uppväxten!

Vegan, vegetarisk? Uteslut bara allt animaliskt och välj svamp istället för fläsk ovanpå. Det blir en minst lika fin rätt.

Två andra bra recept på gråärter finns här, vildsvin med gräddstuvade gråärter och gråärtor med cikoria, bröd och kallpressad rapsolja. Har du något gammalt recept på gråärter? Gå gärna in på Feeders Facebooksida och berätta!

Gör så här

1. Skölj gråärterna och blötlägg dem över natten.
2. Låt rinna av och häll över i en kastrull med kokande vatten tillsammans med ev fläsk, svål och ben, och en hel skalad lök som snittats tre fyra gånger från toppen men fortfarande hänger ihop som hel. Vattnet ska precis täcka.
3. Koka upp och dra sedan ner till så låg temperatur att det precis sjuder. Skumma några gånger i början tills inte mer skum stiger till ytan. Lägg på lock och låt sjuda en timme. Salta ganska generöst och låt sjuda ungefär en timme till. Rör om någon gång.
4. Mot slutet av koktiden provsmakar du en ärta då och då tills de blivit färdigkokta. Ärtan ska vara mjuk men ha kvar tuggmotstånd och inte koka sönder. Tillsätt eventuellt mer salt.
5. När ärtorna börjar bli klara steker du finskuret fläsk eller bacon på i början hög temperatur så att fett smälter ut. När en del rinnande fett finns i pannan tillsätter du finhackad lök och sänker temperaturen. Låt löken långsamt bli mjuk och ta färg. Stek tills blandningen är gyllenbrun men se till att den inte bränns.
6. När ärtorna är helt klara häller du mycket försiktigt av alltför mycket överskottsvatten och tar ur ben och svål. Köttbiten kan du ta ur, tärna och tillsätta igen om du önskar. Häll skopor av ärtorna i djupa serveringsskålar. Lassa över lök- och fläskblandning. Häll på en sked smetana och klipp generöst med gräslök över. Några drag med svartpepparkvarnen bara, sen är allt färdigt att serveras. Servera gärna mer av tillbehören i separata skålar för den som vill ha.