Search
Generic filters
Exact matches only

Risotto med stridolo = smällglim?!

3
Delningar
MAT

Risotto med stridolo = smällglim?!

Mamma hade läst om en spännande italiensk ört, en riktigt exklusiv delikatess som plockas vilt i vissa delar av Italien. Liknande dragon skulle den smaka, kanske lite ruccola, en alldeles egen smak nånstans mellan grönsak och örtkrydda. Stridolo. Nämen det måste jag ju smaka så klart! Så jag beställde fröer och petade ner.

Blad av stridolo. Som visade sig se fasligt bekanta ut…

Och sen kom den lilla växten upp. Snygga lättuggade blad med en mild smak av ärtskott, grönt och friskt. Ingen direkt beska, inte heller nån karaktär som stack ut som sensationell. Men god, en egen karaktär ändå, lovande. Jag lagade risotto av den första skörden och blev förtjust!

Men det är ju..?

Och sen kom blommorna. Och igenkänningen. Men vad fasen – det är ju vanlig svensk smällglim! En av de trevligare små blommor man brukar se ute i hagmark, vita och liksom puffiga. Jag läste på, kollade latinskt namn, silene vulgaris, och visst hade jag rätt.

Den exklusiva italienska örten avslöjades som vanlig svenne av sin välbekanta vackra blomma

Så jag drog ut i hagen här intill. Och se på fan, där växte det så klart enorma mängder av denna exklusiva italienska ört som jag hade beställt en liten liten påse fröer av för vad som nu kändes som ett fånigt högt pris.

Vildplockad eller odlad

Det fanns bara en sak att göra, laga mer mat! Och jämföra den vilda smällglimmen med mina curlade stridoloplantor hemma i trädgården. Båda visade sig jättegoda men som alltid när man jämför odlat och vilt så smakade den vilda mer. Men där var också bladen mindre och lite bökigare att plocka. Helt klart värd att odla, men framöver kommer jag istället bege mig ut i hagen på försommaren och samla. För stridolo, what we in Sweden call smällglim, kommer jag vilja äta många gånger!

Jag plockar blad, ett i taget

Eftersom smaken påminner om ärtskott valde jag att komplettera den med lite färsk mentuccia som jag rörde ner i den färdiga risotton, en italiensk örtkrydda som smakar myntaliknande. Men min fina marockanska mynta hade varit ett lika bra val. Vid det första tillfället när jag lagade risotton använde jag parmesan, vid det andra lagrad pecorino. Båda smakade förträffligt i.

Att testa en ny råvara

När jag lagade den här risotton ville jag få med så många aspekter av smällglimmen som möjligt. Därför använde jag både kokt mixad, knappt kokta hela blad och sen färska blad strödda ovanpå. Vid det andra tillfället dekorerade jag även med de vackra blommorna, som också smakade gott.

Blad mixas med buljongen

Risotto är en rätt jag ofta lagar när jag vill testa nån ny kul grönsak, krydda eller ett djur jag inte tidigare ätit. Jag tycker risotto är bra så, man kan bygga en hel rätt kring en enda råvara utan att det blir trist. Efter receptet länkar jag till några fler bra liknande recept med olika råvaror som grund.

Ingredienser

2 portioner

Ett rejält knippe blad av stridolo / smällglim. Jag använde kanske 5 dl löst packade blad
2 msk olivolja
2 finhackade schalottenlökar
1,5 dl risottoris, jag använde carnaroli
1 dl vitt vin
7-8 dl varm höns- eller kycklingbuljong, inte alltför salt
1 msk grovt hackad mentuccia eller mynta, valfritt
30 g smör, skär i bitar kylskåpskallt och låt stå framme en timme
1/2 dl parmesan eller pecorino

Gör så här

  1. I en liten stekpanna, stek den finhackade löken i en matsked olja på mellanlåg temperatur tills den blir gyllene men absolut inte bränd.
  2. Skölj riset ordentligt för att få bort allt mjölsmul. Låt rinna av ordentligt. Hetta upp en matsked olja i en tjockbottnad kastrull till ganska hög temperatur. Tillsätt riset. Rör hela tiden så att inget bränns eller ens får färg. Stek några minuter tills riset blir torrt och lättare att röra och går mot ogenomskinligt vitt i färgen.
  3. Tillsätt den stekta löken. Häll i vinet under omrörning och låt det koka några minuter. Sänk värmen lite, sen kan du börja hälla i lite av den varma buljongen (håll den varm på en platta bredvid) så det precis täcker riset. Det gäller att röra hela tiden samtidigt som du då och då fyller på med lite av den varma buljongen för att hålla det hela blött.
  4. Ta undan en dl av buljongen. Tillsätt ett par dl stridoloblad och mixa ordentligt.
  5. Efter drygt tio minuter börjar du provsmaka och fortsätter med att röra, tillsätta buljong och provsmaka tills riskornen känns lagom tuggiga. Det ska vara tuggmotstånd kvar i riskornen, men de ska inte kännas smuliga. Tar buljongen slut och du behöver mer vätska, använd varmt vatten eller mer buljong.
  6. När det börjar närma sig färdigt men är några minuter kvar tillsätter du den gröna mixade stridolobuljongen i stället för den vanliga buljongen tills allt är i risotton.
  7. När risotton är färdigkokt tillsätter du ett par dl hela råa stridoloblad och låter dem koka med någon minut bara så de precis mjuknar.
  8. Rör i det rumsvarma smöret i risotton. Rör sen ner den finrivna osten. Det är ju bara att ha i mer ost än föreslaget ifall du vill men jag tycker det blir bättre att inte överdosera, särskilt när jag gör risotto på råvaror som är milda och lätta i smaken. Man vill ju inte ångvälta över och dämpa smaken hos det finstämda.
  9. Rör i lite hackad färsk mentuccia eller mynta om du har och vill. Jag tycker smaken passar jättefint med den ärtiga tonen i bladen.
  10. Häll sen upp risotton i förvärmda djupa tallrikar och toppa med färska stridoloblad och gärna några blommor. Mal över svartpeppar.

Sugen på mer?