Rörhinna, eller tarmtång som den också kallas, är min favorit bland svenska arter av tång. Den är väldigt vanlig på västkusten och finns i varenda strandkant i Bohuslän. Och väldigt vacker där mjuka små ruggar av ljusgröna strån eller snarare halvgenomskinliga rör, böljar i vattnet. Rörhinna är lätt att känna igen och kan inte förväxlas med nånting farligt, möjligen med något som inte är lika gott, så det är bara att provsmaka! Egentligen rör det sig om flera arter av rörhinna, men de är snarlika och lika goda.
Så länge vattnet inte är stillastående eller det pågår algblomning så är det bara att skörda och äta året om. Skörda genom att skära eller dra av tången, men se till att lämna en bit kvar vid fästet så att den kan växa vidare. Lite som när man klipper gräs, man river ju inte upp det med rötter och allt.
Hantering och tillagning
Den vackra ljusgröna tången kommer bäst till sin rätt rå, friterad eller i ett kryddsmör. Rörhinnan är dekorativ och väldigt god, ett frasigt ljusgrönt nästan tryffelsmakande umamimoln eller en klart ljusgrön följsam sallad med frisk smak av hav. Eller så kan man använda det till ett tångsalt att strö över mat.
Rengör rörhinnan noga genom att plocka bort eventuella småräkor och annan tång och sånt som lätt kommer med. Det går enklast i en vit bunke med havsvatten. Förvara sen rörhinnan saltvatten i kylskåpet nån vecka eller vrid ur den och blanda med salt så håller den längre. I så fall sköljs saltet av innan användning. Eller så kramar du ur så mycket vätska det går och fryser in. Det går också bra att soltorka den genom att vrida ur bäst det går och torka upphängt på snören i luftigt läge eller i en torkolla.
Läs mer om strandfynd på västkusten och hur du kan använda dem. På Feeders instagram finns en händelse som heter Västkusten, där finns film på rörhinna och en hel del annan västkustmat. Följ oss gärna där!
Friterad rörhinna med takoyaki
